Search

> ##### Det ska bli enklare att kameraövervaka. För kommuner, regioner och myndigheter ska det inte behövas tillstånd alls, föreslår utredaren. > > I dag krävs tillstånd för att sätta upp kameror på allmän plats enligt kamerabevakningslagen. För ett drygt år sedan tillsatte regeringen en utredning för att luckra upp regelverket. Den presenterar nu sina förslag. > > – Regeringen ser att det finns en väldigt stark efterfrågan från kommuner att använda kameraövervakning, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en pressträff och fortsätter: > > – Och det med mindre byråkrati än det finns i dag. > ### Kravet slopas > > Från den 1 juli 2025 föreslås tillståndskravet slopas helt för alla som i dag omfattas av det, däribland kommuner, regioner och myndigheter. > > Utredningen föreslår heller ingen anmälningsplikt för den som vill kameraövervaka. I stället ska det ske dokumentation som, mot begäran, ska lämnas över till Integritetsskyddsmyndigheten. > > Utredningen vill även göra det lättare för polisen att ta till kameraövervakning, under flera omständigheter. Bland annat behöver polisen inte längre informera innan de tar till drönarövervakning. > ### Infekterad fråga > > – Vi välkomnar förslagen, både riktningen och konkretionen i olika delar, säger Strömmer och lägger till att regeringen nu "skyndsamt" ska omvandla det hela till lagförslag. > > Kameraövervakning är en infekterad fråga som förespråkare menar har en brottsförebyggande effekt. Kritiker pekar inte sällan på integritetsintrång och att det är uppklarande av brott som påverkas av kameraövervakning, inte förebyggandet. > > En undersökning från tidigt 2023 visade att 71 procent av svenskarna stödde kameraövervakning med ansiktsigenkänning på offentlig plats.

#samhälle #sverige #övervakning

> ##### Regeringens klimatpolitik leder till ökade utsläpp och för Sverige in på en "onödigt riskfylld väg", konstaterar Klimatpolitiska rådet. – Regeringen skjuter ansvaret på framtiden, säger ordförande Åsa Persson. > > Regeringen beskriver sin klimatpolitik som effektiv och ambitiös. Men att den klimatpolitiska handlingsplanen skapar förutsättningar för att nå hela vägen till målet noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 håller inte Klimatpolitiska rådet med om. > > Påståendet är missvisande och brister i saklighet, enligt rådet vars uppdrag är att varje år granska regeringens klimatpolitik. > ### ”Riskfylld” > > Utsläppsgapet för att nå 2045-målet har minskat. Men eftersom planen i stort saknar utsläppsprognoser för beslutad politik, tidsangivelser för insatser och bortser från etappmålen till 2030 lever den inte upp till klimatlagens krav, enligt rådet. > > – Regeringens klimathandlingsplan leder in Sverige på en onödigt riskfylld väg. Den visar inte hur vi når målen, varken på kort eller lång sikt, säger vice ordförande Björn Sandén. > >> ::: spoiler FAKTA >> ### Sveriges klimatmål >> >> Det långsiktiga målet är att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och negativa utsläpp därefter. Målet innebär att utsläppen från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast 2045 än utsläppen 1990. Kvarvarande utsläpp ned till noll kan uppnås genom kompletterande åtgärder. >> >> För att nå det långsiktiga målet finns etappmål. >> >> 2030 bör utsläppen vara 63 procent lägre än 1990 och 2040 minst 75 procent lägre än 1990. Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter är inte inkluderade i etappmålen. >> >> Det finns också ett etappmål för transporter: Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. >> >> Källa: Naturvårdsverket >> ::: > > Regeringens beslutade politik under 2023 leder till ökade utsläpp på kort sikt. Sverige ser inte ut att nå varken uppsatta klimatmål eller EU-åtaganden till 2030. > > – Risken med att inte agera tillräckligt kraftigt nu för att nå målen till 2030 är att de kumulativa utsläppen blir för stora fram till 2045. Om regeringen skjuter på jobbet till nästa mandatperiod kommer det att vara för sent, säger ordförande Åsa Persson till TT. > > För att snabbt få ner utsläppen rekommenderar rådet bland annat en plan för ökat upptag av koldioxid i skog och mark och ett åtgärdspaket för utsläpp från transporter och arbetsmaskiner. > ### ”Inte orolig” > > Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) skakar av sig kritiken. Hon menar att många åtgärder regeringen har på gång är nya och därför inte har kunnat utredas. > > – Jag är inte särskilt orolig över vissa av de bedömningar som görs i nuläget. De bygger på regeringens aviserade politik under 2023 och det finns en del åtgärder som har tillkommit sedan dess, säger hon efter att ha tagit emot rapporten. > > – Det gör att jag känner tillförsikt i att en del av kritiken som lyfts i dag redan åtgärdas. > > Åsa Persson pekar på att det finns en oro bland medborgarna för klimatförändringens konsekvenser och för att regeringens åtgärder inte är tillräckliga. > > – Om regeringen inte upplever att det finns tillräckligt med social acceptans för vissa åtgärder anser vi att de bör bygga en sådan, inte skjuta på dem. Det handlar om kommunikation och ledarskap, säger hon. > >> ::: spoiler FAKTA >> Rådets rekommendationer >> >> Klimatpolitiska rådet ger tolv rekommendationer till regeringen. >> >> Fyra handlar om att skyndsamt besluta och genomföra politik som minskar utsläppen i närtid: >> >> - besluta ett åtgärdspaket för transportsektorns och arbetsmaskiners utsläpp >> >> - ta fram en plan för ökat upptag av koldioxid i skog och mark >> >> - kombinera skärpta klimatstyrmedel med riktad fördelningspolitik >> >> - redogör för hur Sveriges EU-åtaganden ska nås i den kommande nationella energi- och klimatplanen senast den 30 juni 2024. >> >> Åtta handlar om hur vägen till de långsiktiga klimatmålen kan breddas: >> >> - ta fram en tydlig svensk position för ett vetenskapligt grundat EU-mål till 2040 >> >> - bidra till att EU:s utsläppshandelssystem utvecklas för att nå klimatneutralitet >> >> - inkludera klimatperspektivet i det finanspolitiska ramverket >> >> - koppla samman investeringar i stärkt totalförsvar och ökad självförsörjning med klimatomställning och -anpassning >> >> - gör energi- och resurseffektivisering till en bärande del av klimatpolitiken >> >> - utforma en strategi för ett framtida klimatneutralt jordbruk >> >> - utforma en bredare, mindre sårbar elektrifieringsstrategi. >> >> - bredda samverkan vid utformningen och genomförandet av klimatpolitiken för att bidra till acceptans och engagemang. >> :::

#miljö #sverige #klimat

> ##### Tidöpartierna tillsätter en snabbutredning för att åter göra uranbrytning tillåtet i Sverige. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) kallar förbudet för en stoppkloss. – Det är inte klokt att vi måste hantera uran som avfall, säger hon. > > Sedan 2018 har det varit förbjudet att bryta uran i Sverige. Det vill Tidöpartierna ändra på. Nu tillsätts därför en utredning som ska vara klar redan den 15 maj i år. > > – Det är inte klokt att vi måste hantera uran som avfall. Det är kostsamt och en stoppkloss för den potential som svenska fyndigheter har, säger Romina Pourmokhtari. > > I Sverige finns över en fjärdedel av Europas kända uranfyndigheter. Trots det har det inte funnits någon urangruva sedan 1960-talet. Främst för att det inte har ansetts tillräckligt lönsamt, men också för att tidigare försök har mötts av starka lokala protester. > ### ”Gruvor avgörande” > > När regeringen och SD nu vill häva uranförbudet ser Romina Pourmokhtari inte främst nya renodlade urangruvor framför sig, även om hon inte helt utesluter det. > > – Jag tror att det finns kommuner i Sverige som ser fördelarna. Just gruvor kanske inte är en så mysig del av klimatomställningen, men en helt avgörande. Har vi inga gruvor har vi inga elbilar, inga vindkraftverk och inga kärnkraftsreaktorer, säger hon. > > Enligt Pourmokhtari är den viktigaste effekten av ett slopat uranbrytningsförbud framförallt att tungmetallen kommer att kunna tas tillvara som en restprodukt från annan, redan befintlig, gruvverksamhet. > > Det skulle enligt ministern också göra det mer attraktivt att leta efter andra mineral och metaller som behövs för den gröna omställningen. > > – Man kan välja att antingen pumpa upp olja och importera det, eller att ställa om. Och för omställningen behöver Sverige erbjuda Europa de metaller och mineral som vi har för att öka självförsörjandegraden, säger hon. > > Romina Pourmokhtari säger att risken är att vi annars hamnar helt i händerna på diktaturer för att förse oss med kritiska ämnen. > ### ”Lamporna slocknar” > >När det kommer till just uran importerar Sverige dock det mesta från oproblematiska länder som Kanada och Australien. Restprodukterna från befintliga svenska gruvor kommer oavsett knappast täcka det behovet. > > Men Romina Pourmokhtari säger att varje litet steg är värt något. > > – Om man ska vara hederlig och vägrar ha urangruvor, då måste man också säga: Här är mitt energisystem som ska klara sig utan urangruvorna. Antingen slocknar lamporna, fabrikerna eller den svenska ekonomin, eller så använder vi den uran vi hittar. Det är ett så skarpt läge vi är i.

> ##### Vattenfall går vidare med planerna för ny kärnkraft. Bolaget förbereder en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten. Men den statliga energijätten har ännu inte bestämt hur många eller vilken typ av reaktor man vill bygga. > > – Vi agerar som om vi bestämt oss för att bygga redan, säger Desirée Comstedt, affärsutvecklingschef för kärnkraft på Vattenfall, under ett presseminarium. > > Men det är ändå långt kvar, och något investeringsbeslut tas inte än på länge. > > Väröhalvön där Ringhals nuvarande reaktorer ligger är en bra plats för nya reaktorer, oavsett teknik, enligt bolaget. > > – Man kan få plats med 3-5 SMR:er, säger Desirée Comstedt. > ### Bygga på samma ställe > > Men om Vattenfall vill bygga mer än så finns begränsningar, bland annat måste det utredas om Naturreservatet sätter käppar i hjulen, enligt henne. > > – Om man bygger flera vill man gärna bygga på samma ställe. > > Vattenfalls ledning har ännu inte satt ner foten för vilken teknik som ska gälla, små modulära reaktorer, så kallade SMR, eller storskalig traditionell kärnkraft. Det finns för- och nackdelar med båda teknikerna. Det tar runt 9-11 år att bygga, oavsett teknik. > > Desirée Comstedt bedömer att det är lättare att få finansiering för SMR. Men hon upprepar att planerna bygger på att staten går in och delar den finansiella risken. Hur det ska ske håller en utredare, utsedd av regeringen, på att se över. > > "Som nästa steg kommer Vattenfall under våren 2024 att bjuda in till ett lokalt samråd samtidigt som vi fortsätter dialogen med leverantörer och utvärderingen av reaktorteknik och leveransmodeller", säger Desirée Comstedt i en skriftlig kommentar om det fortsatta arbetet. > > Målsättningen är fortfarande att ha en första ny reaktor i drift på Väröhalvön vid Ringhals under första hälften av 2030-talet. > ### Krävs flera > > En annan slutsats Vattenfall drar av sin förstudie är att det krävs flera nya kärnkraftsreaktorer nationellt för att det ska kunna gå att räkna hem en affär. > > "Det krävs ett nationellt kärnkraftsprogram som omfattar flera reaktorer med sammanlagt minst 3-4 GW (gigawatt) för att bland annat uppnå rimliga kostnader för ett nytt slutförvar av kärnavfall", säger Desirée Comstedt. > > De befintliga reaktorerna vid Ringhals är på drygt 1 GW vardera.

#energi #vattenfall #strålskyddsmyndigheten #smr #kärnkraft

> ##### Sverige saknar grundläggande elberedskap vid kriser och krig och bryter därmed mot en EU-lag, skriver Dagens Nyheter. > > Tre fullständiga och godkända åtgärdsplaner för elnätskollapser saknas, trots att de skulle ha varit på plats redan 2019. > > Energimarknadsinspektionen har startat ett tillsynsärende mot den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät och om planerna inte är klara i mars kommer ytterligare ett tillsynsärende startas. > > Jorunn Carldell är tillförordnad chef på Svenska kraftnät och säger till DN att det förstås hade varit bra om planerna varit klara och godkända i tid men att de nu håller på att uppdateras. > > Hon lämnar också en förklaring till varför planerna ännu inte är plats trots att kravet funnits sedan 2018. > > -- Jag är ny på chefsjobbet här och har inte varit med tidigare turer, men fokus hos Svenska kraftnät har varit att klara normaldrift – alltså klara vardagen. Det vi pratar om här är krav för nöddrift, men klarar vi inte normaldriften är vi illa ute.

> ##### Strejken på svenska Tesla har pågått sedan slutet av oktober. Men bara omkring en tredjedel av arbetarna deltar, visar nya siffror enligt Dagens Nyheter. > > – Det är så klart en besvikelse, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson till tidningen. > > Enligt Medlingsinstitutets årsrapport förlorades förra året 1 936 arbetsdagar på grund av Teslakonflikten. Det motsvarar 44 heltidstjänster, att jämföras med att omkring 130 bilmekaniker varslades. > > – När vi gick ut i konflikt hade vi organiserat över hälften av arbetarna på Tesla och hoppades självklart att alla skulle delta. Men en del förstod nog inte att de faktiskt behövde lämna arbetsplatsen, och andra blev hårt trängda av Tesla. Det är mänskligt, men jävligt tråkigt, säger Marie Nilsson. > > IF Metalls strejk, som inleddes den 27 oktober, drogs i gång eftersom Tesla inte vill teckna kollektivavtal.

#karriär #strejk #if #metall

> ##### Systemet med strömmar i Atlanten, bland dem Golfströmmen, riskerar att kollapsa till följd av inflödet av sötvatten från smältande glaciärer, enligt en studie i Nederländerna. > > Teorierna är dock omtvistade. > > När brytpunkten nås kan det innebära snabba och dramatiska förändringar av klimatet. > > – I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, säger René van Westen, forskare vid universitetet i Utrecht och studiens huvudförfattare, till SVT Nyheter. > > Golfströmmen bidrar till att klimatet i Skandinavien är relativt milt. Enligt de klimatmodeller forskarna tagit fram sjunker temperaturen i Sverige med i snitt tio grader när strömsystemet kollapsar. I datormodellerna sågs tidiga varningssignaler till detta. > > ### Data från atmosfären > > Studien analyserar data från atmosfären, hav och land. Den ger inget svar på när kollapsen kan ske – men sannolikt inom 100 år. > > Studien har publicerats i tidskriften Science Advances. > > Liknande studier har publicerats tidigare, bland annat 2021 och i fjol. Enligt dessa skulle vi få stormigare väder och temperaturerna i Norden skulle sjunka med 5-10 grader. Vintrarna skulle ofta bli extremt kalla. Å andra sidan talade vissa resultat för att somrarna i Europa skulle kunna bli varmare än i dag om Golfströmmen mattades av. > > Det bör också påpekas att Golfströmmens betydelse för Europas klimat är omtvistad. Vissa forskare anser att den har överdrivits. Det finns många andra faktorer som bidrar till vårt relativt milda klimat, i första hand luftströmmarnas transport av varm luft norrut.